Valde det system som mest tilltalat mig, Ning (mitt thailändska smeknamn råkar också vara Ning vilket kanske har något med saken att göra!).
Privacy Policy - använder rätt tydlig text, understryker värdet av privacy, texten vill närmast förklara hur Ning använder den personliga information som ges och här talas det en hel del om Third Party Application, vilket förklaras längre ner i texten som komersiella intressen i Ning. Dvs, de har också tillgång till användarnas information vilket låter lite konstigt. De måste också binda sig vid ett användaravtal sägs det, men om inte vi bryr oss om att ens läsa användaravtalen, vilken inställning har då de som kommer in med komersiella intressen. Minimiåldern 13 år.
I Terms of Service står det (liksom någon redan nämnde i sin blogg i samband med en annan service) att det är det enbart laws of the State of California som gäller, och det sägs specifikt att till ingen del gäller United Nations Convention on the International Sale of Goods och the Uniform Computer Information Transactions Act. Vidare skall legal cases exklusivt handhas av state courts and federal courts located within Santa Clara County, California. Intressant!
Vad jag nu läst de andra inläggen om andra serviceformer verkar de alla väldigt långt följa samma linjer. Ning bibehåller t.ex rätten att ändra avtalet utan att informera användarna, och användarna uppmanas själva regelbundet läsa genom avtalen.
Utöver Privacy Policy Terms of Service innehåller Nings "Legal" information Third Party Application Developer Terms of Service, Applications Terms of Use, Premium Support Terms, Copyright Policy och Safety Tips and Resources. Under varje rubrik finns flera sidor långa dokument, de flesta uppdaterade helt nyligen.
Jag antar att om vi ombads betala för den här service skulle inte användaravtalen hålla för juridisk granskning, men nu är det ju en service som vi tar del av gratis och helt frivilligt, så därför kan det vara svårt att kräva annorlunda avtal. Den som sig i leken ger...
Och frågan är, skall biblioteken ge sig in i den här leken. Det skulle i såfall gälla att se till att endast föra in professionell och allmän, offentlig information och att uppmana användarna att inte delta med alltför personlig information. Vem bär ansvaret ifall kundernas information som de själva gett på bibliotekets sidor används fel, kan inte direkt komma på varför och hur det skulle vara, men hypotetiskt. Vem bär då ansvaret, biblioteket som ansvarar för sidorna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ning är också en av mina favorittjänster. Jag tycker det är roligt att så många funktioner kan integreras på en och samma sida. Men det som du frågar dig är verkligt intressant, är det biblioteket som ska ta ansvar för användarnas inlägg om biblioteket skapar en egen Ning-sida. Bibliotekets "regler" för använding kan väl knappast vara så hemskt annorlunda än de som Ning själv har skapat. Om ett bibliotek ändå går in för att skapa ett eget socialt nätverk, kan man ju faktiskt använda det också för att upplysa om cyberhot och sekretess på Internet. Bibliotekens sekretessguidning här, med riktig praktisk undervisning, är kanske ändå mera uppbygglig när det gäller sådana här frågor än Facebook och MySpace, där användaravtalen inte finns med annat än som en liten länk längst ner på sidan. Och ingen egentligen tar ansvar för att användvillkoren läses.
SvaraRadera